SvenskaEnglish

ALLTID FRI FRAKT & SNABBA LEVERANSER

MAGPROBLEM - KOSTTILLSKOTTEN SOM HJÄLPER

MAGPROBLEM - KOSTTILLSKOTTEN SOM HJÄLPER

Magproblem, såsom magknip, uppsvälldhet, gaser, diarré och förstoppning kan bland annat bero på stress eller orsakas av vad man äter (1). Vissa människor lider av dessa problem endast ibland, medan andra tampas med ett eller flera av symptomen nästan varje dag. Om man upplever att man ofta har en orolig och smärtande mage ska man givetvis först och främst ta kontakt med en läkare och utreda vad som kan vara fel. Genomför man undersökningar och tar prover men inte hittar någon konkret orsak till problemen kan man få diagnosen Irritable bowel syndrome (IBS), som är ett av de vanligaste diagnostiserade sjukdomstillstånden i mag-tarmkanalen (2). IBS är dock inte farligt, men kan påverka livskvaliteten (3).

 

OM TARMFLORAN

I mag-tarmkanalen finns mikroorganismer som utgör tarmfloran. Tarmfloran har många funktioner i kroppen, bland annat är den en viktig del i vårt immunförsvar. Om sammansättningen av tarmfloran är förändrad, exempelvis efter användning av antibiotika, kallas det för dysbios, dvs. obalans mellan hälsosamma och ohälsosamma bakterier i tarmen, även ofta kallade “goda och onda bakterier”. Dysbios kan också ske efter exponering av andra ämnen, såsom toxiner, läkemedel och patogener (4, 5). Det finns olika sätt att få tarmfloran i balans igen, bland annat med hjälp av kosttillskott. 

 

VILKA KOSTTILLSKOTT KAN HJÄLPA EN OROLIG MAGE?

Vilka kosttillskott som är bra för magen kan variera beroende på vilka symptom man upplever. Nedan listar vi de kosttillskott som kan vara bra för magen, och vid vilka magproblem de visats vara mest effektiva. 

 

1. KOLLAGEN

Tarmepitelet, dvs. cellvävnaden på insidan av tunn- och tjocktarmen, bildar en tät reglerad barriär vars funktion är viktig bland annat för absorptionen av näring och som försvar mot skadliga ämnen. Det som håller ihop denna barriär är s.k. “tight junctions”*. Ett tarmepitel som är skadat på något sätt på grund av stress, inflammation eller infektion kan kopplas till tillstånd såsom IBS, celiaki, allergi, inflammatorisk tarmsjukdom eller diabetes typ 1. Genomsläppligheten för skadliga ämnen är alltså ökad vid dessa sjukdomar. Detta tillstånd kallas för “läckande tarm” (6). I en studie testade man effekten av kollagenpeptider från fiskarten Alaska pollock på tarmbarriärens funktion. Resultaten visade att kollagenpeptiderna hade en skyddande effekt på tarmbarriären, och effekten var som mest effektiv då lågmolekylära kollagenpeptider användes. Forskarna i studien ansåg därmed att denna typ av kollagenpeptider skulle vara en möjlig kandidat i utvecklingen av kosttillskott för bland annat tarmsjukdomar (6).

*Tight junctions bildas av proteiner som binder ihop området mellan två celler så att en barriär bildas. Denna barriär hindrar att molekyler släpps igenom, exempelvis toxiner.

 

2. KISEL

Intag av kisel har kopplats till reduktioner i magsmärtor, uppblåsthet, illamående, diarré och kräkningar. Kisel kan nämligen binda till både bakterier och gaser i mag-tarmkanalen som sedan förs ut den naturliga vägen (7).

I en studie där man följde 62 patienter med magproblem under 6 veckor då de fick ta kosttillskott med kiselgel såg man att det hade en positiv effekt vid olika typer av magproblem. Dock var det patienterna med halsbränna, IBS och diarré som påvisade allra bäst förbättring under behandlingen med kiselgelen (7).  

 

3. ZINK

Zinkbrist har kopplats till magproblem, såsom diarré, då man sett att patienter med diarré även uppvisat en brist på detta mineral. Vidare har resultat från studier visat att behandling med kosttillskott med zink har reducerat förekomsten av diarré hos personer som lider av det. Zinkbrist kan även leda till läckande tarm, vilket också kan orsaka diarré. Förutom kan detta kan diarré faktiskt leda till zinkbrist, vilken förvärrar problemet ytterligare (8)

Kosttillskott med zink har även visats sig ha en skyddande effekt på tarmepitelet och minska permeabiliteten i tarmen. Detta innebär att zink skulle kunna vara fördelaktigt vid Crohns sjukdom, som är en inflammatorisk tarmsjukdom där tarmslemhinnan är defekt (8)

 

4. L-GLUTAMIN

Glutamin är en aminosyra som har flera roller i mag-tarmkanalen. Några av de uppgifter glutamin har är att främja förökningen av tarmceller, hämma pro-inflammatoriska signalvägar, och reglera s.k. “tight junction”-protein (9). Ett flertal kliniska och experimentiella studier har påvisat betydelsen av glutamintillskott för att upprätthålla funktionen av tarmens slemhinnor och barriär vid tillstånd som påverkar magen (10). Bland annat har kosttillskott med glutamin visat sig förbättra näringsupptaget hos patienter med Crohns sjukdom, och när kosttillskottet tagits regelbundet har patienter med inflammatorisk tarmsjukdom upplevt en reduktion i symptom. L-glutamin kan även främja reabsorptionen av natrium och vatten i tarmen, och därmed minska symptomen vid diarré (11).  

 

5. PREBIOTIKA 

Prebiotika är näringsämnen i livsmedel som tarmflorans bakterier bryter ner. När de gör det så produceras kortkedjade fettsyror, såsom mjölksyra (lactic acid), smörsyra (butyric acid, även kallat butyrat) och propansyra (propionic acid) (12). Dessa kortkedjade fettsyror har anti-inflammatoriska egenskaper och sägs även kunna hämma spridningen av cancerceller (13, 14). Utöver detta kan prebiotika öka mängden av Bifidobacterium och Lactobacillus, samt förbättra tarmbarriärens funktion (15).

Fruktooligosackarider, galaktooligosackarider, betaglukan och inulin är exempel på prebiotika. Inulin förekommer naturligt i lök, vitlök, purjolök, havregryn, vete, sparris, sojabönor, kronärtskockor och cikoria. Dessutom finns inulin att ta som kosttillskott. Betaglukaner finns också i havregryn och i form av kosttillskott, men de förekommer även i korn, alger och svampar (15).  Fruktooligosackarider finns, precis som inulin, i lök, vitlök, purjolök, jordärtskocka, sparris och cikoria, men även i bananer (16). Galaktooligosackarider förekommer bland annat i baljväxter, cashew- och pistagenötter. Ett ytterligare exempel på prebiotika är resistent stärkelse, som bland annat finns i gröna bananer och kokt, avsvalnad potatis (17).

 

6. PROBIOTIKA

Världshälsoorganisationen, WHO, definierar probiotika som “levande mikroorganismer som vid intag av tillräckliga mängder ger fördelar för hälsan för de som intar dem” (18). Lactobacillus och Bifidobacterium är sannolikt de mest studerade släktena (19). ​Probiotika finns, förutom i form av kosttillskott, i fermenterade livsmedel, exempelvis yoghurt, filmjölk, surkål, kimchi och kombucha.

Vilka typer av probiotika som hjälper vid olika typer av magproblem kan variera. Vid diarré som orsakats av olika anledningar, till exempel antibiotikaanvändning eller vid s.k. “turistdiarré”, verkar framför allt Lactobacillus rhamnosus GG hjälpa, men Lactobacillus acidophilus har också visat goda effekter. I en studie såg man dock att Lactobacillus rhamnosus GG inte hade en märkbar effekt hos patienter med IBS, men däremot såg man en förbättring vid intag av L. plantarum 299V. Vid Crohns sjukdom har man sett att S. boulardii har kunnat lindra symptomen som uppstår vid detta sjukdomstillstånd (19)

 

7. KURKUMIN (FRÅN GURKMEJA)

Kurkumin är det gula pigmentet som finns i gurkmeja, och anses ha en anti-inflammatorisk och antioxidativ effekt. Gurkmeja används därför flitigt inom Ayurveda som en medicinsk ört (20). Kurkumin har dock en relativt låg biotillgänglighet, och därför brukar man kombinera gurkmeja/kurkumin med piperin från svartpeppar, som ökar biotillgängligheten av kurkumin (13).

I diverse djurstudier har man sett att kosttillskott med kurkumin ökat mängden hälsosamma bakterier i tarmfloran, såsom Lactobacillus och Bifidobacterium, i förhållande till ohälsosamma bakterier. Dessutom ökade mängden bakterier som producerar butyrat, samtidigt som mängden av de ohälsosamma bakterierna (till exempel Enterobacteria) minskade (13).  

Det finns relativt få studier gjorda på människor gällande effekten som kurkumin har på tarmfloran. I en studie som finns på människor tittade man dock på vilka effekter kosttillskott med antingen gurkmeja, kurkumin eller placebo hade på tarmfloran. Både kosttillskottet med gurkmeja och kurkumin kombinerades med piperin. Det var 10 personer i varje grupp, och de rekommenderades att inte äta mat eller inta kosttillskott med gurkmeja eller kurkumin under studieperioden. Man analyserade deltagarnas tarmflora vid studiens början och efter 4 veckors behandling, och vidare efter 8 veckors behandling. Deltagarna i varje grupp hade individuella responser på behandlingen, men då man jämförde artrikedomen av bakterier innan och efter studien såg man att gruppen som fick placebo hade en 15% minskning, medan de som fick gurkmeja eller kurkumin hade en 7% respektive 69% ökning (20).  

 

Skribent: Michaela, näringsfysiolog/nutritionist med en kandidatexamen i nutrition.



2021-09-29

Drift & produktion: Wikinggruppen

Produkten har blivit tillagd i varukorgen